Äntligen är det fredag, den dagen jag längtar till mest av alla dagar. Lördagar är också sköna men då är man medveten om att man bara har ledigt en dag till. På fredagar har man ju två hela lediga dagar och det är ju så mycket bättre.
Jag är alltid optimistisk på fredagar, planerar in helgens "att-göra" och planerar in sömn. På söndagar däremot blir jag mindre optimistisk när jag inte fått sova ut eller hunnit göra det jag planerade in med glädje under fredagen. Man kan ju inte sova bort helgen för då har man ju missat helgen och har man missat helgen så har man inte hunnit göra allt man ville göra.

Jag får det inte att gå ihop..