Sitter här och dricker te ur en skål. Varför det blev en skål är för att skålar är enligt mig lättare att diska. Diskmaskin är en lyx jag inte har just nu. När man nu dricker ur denna skål ska man se till så att ena änden inte..jag upprepar inte...lutar mer än andra änden.

Jag insåg detta för en minut sedan då det blev blött på ena knät och tonen från vätska-möter-golv reflekterades tillbaka till mina öron. När man sedan konstaterar att denna horribla händelse har skett ska man inte.. jag upprepar ska man inte..hålla sina blöta fingrar ovanför tangentbordet!
Nu lyckades jag undvika tangetbordsdöd genom att snabbt tänka slurpa eller torka, jag valde torka. Slurpa hade jag nog gjort om det inte vore så himla mycket päls under varje tangent, skyller på mina lurvbollar.
Nåväl, hade jag råkat ha sönder mitt tangentbord igen hade jag inte talat om det för någon. Jag hade snabbt beställt ett nytt och låtsats som inget hänt. För i min sambos ögon kan misstag inte hände två gånger, HA! det är bara vad han tror! För med en klumpeduns som jag själv kan allt hända minst två gånger, skulle inte bli förvånad om det händer ytterligare 5 gånger till.